Slamet Lahir Batin
Audio voor dit hoofdstuk
Nederlands
Ngoko
Krama
Heb je voldoende gevast, Sairin
Apa kowe sing pasa wis cukup, Pak Sairin?
Napa sampéyan ingkang pasa punika pun sampé, Pak Sairin?
Jawel, meer dan genoeg, denk ik!
Ya, rumangsaku ya wis sampe banget!
Nggih, rumaos kula nggih pun luwih cukup sanget.
Ik bid vijf keer per dag en twee per week reciteer ik de Koran
Aku sing salat ping lima sedina. Ping loro semingu aku ngaji Kitab Al Qur'an
Kula ingkang salat kaping gangsal sedinten. Kaping kalih seminggu kula ngaos Kitab Al Qur'an
Ik kwam net van de moskee terug!
Aku iku mau bali sanka mejid!
Kula niku wau wangsul sanking Mejid.
Ik vier altijd Idul Fitri met mijn familie in het dorp Tamanredjo.
Aku muyakake Idul Fitre karo sedulur sedulur sing manggon ning desa Tamanredjo iku.
Kula mulyakaken Idul Fitre kaliyan sedherek kula kang manggèn ing dusun Tamanredjo niku.
Na het feestmaal gaan wij niet direkt naar huis.
Wayahe wis bar manganan pesta awake dhewe ora njur terus mulih.
Wancinipun sampun bibar manganan pesta kita mboten lajeng nuntun wangsul.
Als het mogelijk is, gaan wij ook de andere families in de omgeving bezoeken.
Yen bisa, awake dhewe uga niliki sedulur sedulur liya ing cedhak nggone iku.
Menawi saged kita ugi nuweni sedherek sedherek sanes ing celak panggenanipun niku.
Wat zijn jouw plannen tijdens Idul Fitre Sapon?
Pak Sapon, lha nduwe kekarepan apa wayahe dina Idul Fitre?
Lah Pak Sapon sampeyan ngiih tiyang kristen ta lan nggih mboten usah nglampahi Idul Fitri ta?
Engenlijk niet, maar volgens de Javaanse gewoonte is dit ook een tijd om onze familie te bezoeken.
Sajane ya ora, naming nek miturut adat Jawa ya iku uga wancine niliki sedulure
Sayektosipun nggih mboten, anamung nek miturut adat Jawai menika ugi wancinipun nuweni sedherekipun.
En volgende week vier je kerstfeest.
Minggu ngarep kowe ya bakal nglakoni Hari Natal.
Minggu ngajeng sampeyan nggih badhe nglampahi Hari Natal.
Dat is juist.
Pancen mengkono.
Pancen ngaten.
Wat zijn jouw plannen tijdens de Kerstdagen Sapon?
Pak Sapon, Lah nduwe kekarepan apa wayahe dina Hari Natal?
Pak Sapon, Lah nggadhahi kekajengan napa wancinipun dinten Hari Natal?
We gaan de eredienst bezoeken.
Awahe dhewe bakal nglakoni panyembah suci.
Kita badhe nglampahi panyenbah suci.
Wanneer worden er erediensten gehouden, Sapon?
Wayah panyembah suci iku kapan, Pak Sapon?
Wancinipun panyembah suci niku kapan, Pak Sapon?
Als je 's middags geen andere plannen hebt, kom dan bij ons langs.
Yen kowe wayah sore ora nduwe kekarepan apa apa ayuk ya dolana mbene ning nggone awahe dhewe
Menawa sampeyan ing wanci sonten mboten gadha kekajengan napa napa nggih mangga sampeyan dolan ingriki teng nggen kita.
Dank je wel! Als het doorgaat, zal ik om 2 uur 's middags langskomen.
Kesuwun! Yen ora eneng alangan apa papa, aku bakal teka jam loro sore!
Kesuwun! Menawi mboten enten pambengan napa napa kula badhe dhateng pukul kalih sonten.
Ik wens je een prettig Idul Fitri feest toe.
Tak puji slamet Idul Fitri.
Kula mujihaken sampeyan Sugeng Idul Fitri.
Dank je wel, insgelijks. Een prettig Idul Fitri feest voor jou, Sapon.
Kesuwun, padha padha. Uga slamet Lahir Batin marang kowe, Pak Sapon.
Kesuwun, sami mawon. Ugi Sugeng Lahir Batin dumateng sampeyan, Pak Sapon.
WOORDENLIJST
Ngoko
Krama
Nederlands
tuwa
sepuh
oud
enom
enèm
jong
meksa (peksa)
dwingen
nunggang montor
numpak montor
autorijden
nunggang sepur
numpak sepur
met de trein reizen
kurang
kirang
te weinig
bener
leres
goed, juist
dohé
tebihipun
de afstand
kira kira
kinten kinten
ongeveer
utawa
utawi
of (duits oder)
apa
punapa
of (duits ob)
rikat, gelis
rikat, ènggal
snel
tekan
dumugi
aangekomen, tot
wong tani
tiyang tani
landbouwer
ora tau
mboten nate
nooit
wis tau
sampun nate
wel eens
durung tau
dèrèng nate
nog nooit
sega wadhang
sekul wadhang
overgebleven rijst
kelar
kuwawi
in staat zijn tot
sugih
rijk
mlarat
arm
abot
awrat
zwaar
kandhane, jarene
ceriosipun
hij zegt, men zegt, er wordt weleens gezegd
seneng
prettig
embok
biyung
moeder
mbuntel, mbungkus
inpakken
tukar (ngijoli)
wisselen
dhuwit kertas
arta kertas, yatra kertas
bankbiljet
dhuwit putih (slaka)
arta , yatra pethak
munt (zilvergeld)
dhuwit pecah
arta, yatra pecah
kleingeld
sedheng
juist voldoende
cukup
cekap
voldoende, genoeg
terkadhang
soms
cèlèngan
spaarpot
umur
umur
leeftijd
upah
loon
pra
pinten
hoeveel
dina
dinten
dag
THEORIE
Hoofdtelwoorden
De telwoorden zijn verder regelmatig gevormd door eerst het aantal tientallen, daarna het aantal eenheden te noemen.
Tiental - puluh (N)- dasa (K); dus 40 = patang puluh (N) sekawan dasa (K); 41 enz. zijn regelmatig.
Doch 50 = seket; 60 = sewidak beide N en K
Honderdtal - atus, dus 100 - satus N en K , 200 - rong atus (N) kalih atus (K)
Duizendtal - èwu, duizend - sèwu (N+K), 2000 - rong èwu, kalih èwuh (K)
10.000 - selaksa, 100.000 - sekethi, een miljoen - sejuta, alle drie N en K.
Wanneer de telwoorden beneden de 10, die op een klinker eindigen, voor de woorden staan, die een maat of hoeveelheid uitdrukken, krijgen ze ng achter zich,
Voorbeeld:
- telung meter (N) tigang meter (K) - drie meter
- limang èlo (N) gangsal èlo - vijf el
- wolung rupiah - acht rupia
Ook pira (N) - pinten (K) volgt deze regel, Pirang rupia = hoeveel rupia?
Loro wordt rong en papat wordt patang. (siji wordt afgekort tot sa of se)
Voorbeeld: saliter, sa(k)sen - een cent. Vandaar dus in de hoofdtelwoorden:
30, 40 enz. telung puluh, patang puluh enz.
Er is een verschil in betekenis tussen: limang rupiah en rupia lima, immers het eerste duidt aan het bedrag; in welke geldvorm ook, het tweede betekent vijf geldstukken van een rupiah; zo jam loro - twee uur en rong jam - twee uren
Rangtelwoorden
- sepisan (N) kaping sepindah - eerst
- ping pindo (N) kaping kalih (K) - tweede
Bij de overige rangtelwoorden kan men ook, in plaats van ping, ka voor het hoofdtelwoord plaatsen.
Zo is zevende: ping pitu of kapitu, twaalfde - ping rolas of karolas.
Soms plaatst men eenvoudig het hoofdtelwoord achter het zelfstandig naamwoord. De derde klas - klas telu, de 15de mei - tanggal limalas sasi Mei.
N.B.
-puluhan - bij tientallen
- atusan - bij honderden
Breuken
1/2 - setengah (N+K) de helft - separo (N) , sepalij (K)
1/3 - sepertelu of sepertelon (N) sepertiga of sepertigan (K)
1½ - karo tengah (N), kalih tengah (K)
1/4 - seprapat
1/5 - seperlima of seperliman (N) sepergansal (K)
2/3 - rong perleton (N), kalih pertiga (K)
4/7 - patang perpitu (N), sekawan perpitu (K)
5/12 - limang perolas (N) gangsal perkalihwelas (K)
Ieder of elk, bij verdeling, luidt in het Javaans: èwang (èdang)
Bijvoorbeeld:
- elk een - siji èwang (N) setunggal éwang (K)
- elk drie - telu èwang (N) tiga éwang (K)
ieder de helft - separo èwang (N) sepalih éwang (K) enz.
Hoofdtelwoorden
Nederlands
Ngoko
Krama
0
nol, kosong
1
siji
setungil, setungal
2
loro
kalih
3
telu
tiga
4
papat
sekawan
5
lima
gangsal
6
nenem, nem
nenem
7
pitu
pitu
8
woluh
wolu
9
sanga
sanga
10
sepuluh
sedasa
11
sewelas
sewelas
12
rolas
kalih welas
13
telulas
tiga welas
14
patbelas
sekawan welas
15
limalas
gangsal welas
16
nembelas
nembelas
17
pitulas
pitulas
18
wolulas
wolulas
19
sangalas
sangalas
20
rong puluh
kalih dasa
21
selikur
selikur
22
rolikur
kalih likur
25
selawé
selangkung
30
telung puluh
tigang dasa
40
patang puluh
sekawan dasa
50
sèket
sèket
60
sewidak
sewidak
70
pitung puluh
pitung dasa
80
wolung puluh
wolung dasa
90
sangang puluh
sangang dasa
100
satus
satus
200
rongatus
kalih atus
300
telungatus
tigang atus
1000
sèwu
sèwu
10000
Sepuluh èwu, selaksa
sedasa ewu, selaksa
100000
sakethi
sakethi
1000000
sayuta
sayuta
1995
sèwu sangang atus sangang puluh lima
sèwu sangang atus sangang dasa gangsal
Vertaal en zet over in het krama
1. Dhèk biyèn upahe Karto selawe rupiah sesasi, nanging saiki pitung èwu wae.
2. Geneya dikurangi? Pagaweani ora apik, awit Karto wis tuwa.
3. Nalika aku menyang setasiun dhek mau esuk jam pitu, udan deres, dadi aku kepeksa nunggang montor.
4. Ing taun 1916 keresidenan Semarang kebanjiran, kebo lan sapi akeh khelep.
5. Sopir, apa montore wis kok ajokake? Sampun, Pak, nanging benzine kurang. Apa aku tuku nndisik?
6. Adohe sanka Semarang tekan Solo pirang pal? Kira kira pitung puluh pal utawa satus lima kilometer.
Vertaal in Ngoko en Krama
1. Ik heb € 225,- van mijn vader gekregen, ik zal er een fiets voor kopen.
2. Toen dat kind naar school ging, is het dichtbij de markt door een auto overreden.
3. Ik heb mijn koe verkocht voor €1000,-. Dat is erg goedkoop, als je ze naar de markt hebt gebracht, had ze stellig €1500,- opgebracht.
4. Mas Wongso is rijk, hij heeft twintig sawah's, zes karbouwen en vier koeien. Op zijn erg zijn kippen en eenden bij tientallen.
5. De tiende van de volgende maand zal Sastro naar de stad vertrekken, hij is daar aangesteld als politie agent.
6. Vroeger is hij eens naar de stad geweest. Hij zei, dat hij het er prettig vond.
Maak jouw eigen website met JouwWeb